Så var det dags, sista dagen på jobbet är gjort. Det känns både obeskrivligt bra men samtidigt lite vemodigt och tråkigt att behöva lämna över "mina" kunder till någon annan. Nåväl, jag har gjort rätt val och jag är övertygad om att jag kan komma att jobba på ett likanande sätt i framtiden.

De sista dagarna har jag funderat och tänkt igenom den tid som varit, den är blandad med både tråkiga men framför allt glada minnen över allt jag gjort. Och det jag åter och åter kommer igen till är, herregud vad bra jag är! (Det här blev ett riktigt skrytinlägg)
När jag tog det här jobbet hade jag ingen aning om ATT jag skulle, eller KUNNA klara av allt jag gjort.
Det mesta har jag funderat ut och fixat alldeles själv. De rutiner och sturkturer företaget nu följer har jag skapat!
Jag har faktiskt aldrig tidigare tänkt på mitt jobb på det här sättet (förrutom nu den här sista veckan)
Sen ska vi inte prata om jobbet jag gör med kunderna, det som det faktiskt går ut på, jag blir tametusan chockad över mig själv och hur bra jag är!

Nu var det här inlägget inte tänkt att handla om min egen självgodhet utan jag ville mer påpeka att jag (och säkert många med mig) inte inser och uppmärksammar det arbete jag gör. Jag tycker vi alla ska bli bättre på det och ge oss själva mer beröm.

När jag tänker igenom allt jag gjort så känner jag inte längre att det finns några hinder för vad jag kan göra. Om det är något jag inte kan så får jag väl ta reda på det.
Inom tid så listar jag ut det.
Jag tror det är en nyttig erfarenhet att känna att problemet framför mig måste JAG lösa, det finns ingen att fråga, lösningen måste komma från mig.

Jag och Lisbet på jobbet

Så vem vet vad det ska bli av mig nu? (för jag kan ju uppenbarligen allt).
Jag tror absolut att det måste vara någonting där jag får bestämma, jag tror jag väljer borgmästare!
Klubbat!
Tack Hanna för idéen! (Hon tyckte att jag behövde en dommarklubba till mina beslut, så jag måste väl skaffa mig en sådan)

Hoppas ni alla får en superbra helg